Kira Diana, också kallad Mamma, köper aldrig godis. Så enkelt är det. Ibland, förr i tiden, då jag var ynklig och sjuk kunde jag få en liten påse men nu är det andra bullar som gäller.
Imorgon är en Christian-dag,
Vi handlade på K-market här i city för att överleva vintern och sådär. Proviantfärden började lida mot sitt slut och vad händer? Jo, mamma stannar vid godishyllan. Kläcker ur sig: "Ja e no lite snål ja nu. E denhä god?" Jag tillrättavisar henne i Godislandets djungel och förklarar med övertygande röst vilka påsar som är goda och vilka man bör undvika. Efter lite diskussion och övervägande sätter hon två, 2, TVÅ, godispåsar i kärran. Varav en dessutom var av Jumbosort.
Vi ställer oss i kassakön, mina ögon är förstås ännu stora som tefat. Jag säger sådär lite för mig själv: "Tänk att hon faktist köper godis..." Mamma hör detta och svarar högljutt: "Ja du e så ovan me att ja köper karkki så nu då ja köper TVÅ påsar så tror du att de e fö bra fö ti va sant!?" En ung kar tittar på oss och flinar sådär smått. Han måst ju ha tyckt att vi var urlöjliga, en mamma med sitt 17-åriga barn och deras godisbekymmer. Kunde bli en helt bra boktitel, faktiskt.
Så går det till på K-market. Det lite lustiga var att då vi kom hem hällde mamma båda påsarna i en skål och högg in. Detta var vad hon sa: "Hyi, USCH, nämen nej usch va äckliga. Sätt bort dem, ja vill int si dem nåmer!"
Imorgon är en Christian-dag,
det hurrar vi för.
Ester
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar