Va e de som händer?

Människan har ingen som helst makt. Här sitter jag, Mofa ligger på sjukhuset. Vi är så små, enda vi kan göra är att ta en dag i taget. Vi väntar, ber och väntar lite till.
Jag känner mig som en vattendroppe i Atlanten, som en enda cell bland alla andra i min kropp. Enormt liten.